Det är viktigt att berätta om alla asylskäl så tidigt som möjligt i asylprocessen. Ibland uppkommer skäl under processens gång. Det kan handla om hot som den sökande fått ta emot, eller som i detta fall när en person blivit kristen under tiden i Sverige. Migrationsöverdomstolen tog upp ärendet till behandling för att ge riktlinjer i hur sent uppkomna skäl ska bedömas och om den sökande haft skäl att inte ha berättat om de nya skälen.

Ett skäl som beskrivs här i domen från Migrationsöverdomstolen gäller en en 30-årig man från Afghanistan som konverterade till kristendomen i Sverige. Han ansökte om asyl i Sverige den 26 oktober 2015. Migrationsverket avslog asylansökan och fattade beslut om utvisning den 30 oktober 2017. Migrationsdomstolen avslog mannens överklagande den 3 oktober 2018 och Migrationsöverdomstolen beviljade ej prövningstillstånd den 7 november 2018. Beslutet att utvisa 30-åringen vann laga kraft, men mannen anförde att det fanns hinder mot att verkställa beslutet och åberopade att han hade konverterat till kristendomen från islam. Migrationsverket avslog mannens ansökan om verkställighetshinder och detsamma gjorde Migrationsdomstolen i en dom den 29 februari i år. Mannen hävdade inför Migrationsdomstolen att det är en mycket ingripande process att konvertera från islam till kristendomen och att han under asylprocessen ännu inte tagit steget fullt ut att bli kristen och döpa sig.

Mannens doppräst, som träffade honom för första gången under hösten 2018, förklarade sig ha funnit att 30-åringens tro var verklig, både i grundläggande kunskap, handling och insikt. Detta hade lett fram till att mannen döptes den 16 december 2018. Idag uppgavs han finnas med i kyrkans gemenskap och gudstjänster och vilja dela med sig av sin tro till andra.

Inte prövats tidigare

Migrationsdomstolen konstaterade att vad mannen hade anfört om att han hade konverterat till kristendomen inte hade prövats tidigare inom ramen för det lagakraftvunna utvisningsbeslutet och således utgjorde en ny omständighet. Domstolen ansåg vidare – mot bakgrund av bland annat intyget från dopprästen och att mannen var döpt – att han hade gjort det antagligt att det fanns skyddsgrundande omständigheter.

Enligt migrationsdomstolens mening var det dock inte ursäktligt att han inte tidigare åberopat sina tankar kring trostillhörighet och den kristna tron och då särskilt med beaktande av den långa vistelsen i Sverige. Redan när han kom till Sverige var det, skrev domstolen, tydligen så att han inte längre identifierade sig offentligt som muslim.

Överklagandet avslogs

Därmed ansågs det inte finnas förutsättningar att ta upp frågan om uppehållstillstånd till ny prövning enligt 12 kap. 19 § utlänningslagen och 30-åringens överklagande avslogs därför.

Nu meddelar Migrationsöverdomstolen prövningstillstånd i frågan om hur giltig ursäkt ska tolkas.

Här är målnumren. Man kan beställa domen från domstolen. Sjöbergs Asylrådgivning kan även skicka den. UM 2083-19, UM 4832-19

Viktigt att berätta alla asylskäl

Denna webbplats använder kakor. Genom att fortsätta accepterar du användandet av kakor.   Lär dig mer