Mannen på bilden har inget med texten att göra. Photo by Lorenzo Cinque from Pexels

Mitt dop var en väldigt bra dag med mycket folk och glädje, en dag som jag aldrig kommer glömma. Jag kommer heller aldrig glömma lättnaden i hjärtat efteråt. 

En vanlig dag i mitt liv kan vara att jag går i skolan, sedan går jag direkt till gymmet. Efter det är det dags för middag som jag alltid ber före och efter. Ibland gör jag en bön på kvällen också. På söndagar brukar jag gå till min kyrka eller Missionskyrkan som ligger väldigt nära där jag bor. Varannan torsdag träffas jag hemma hos Paul och Ann-Britt för att äta och prata, efter det åker vi till vår kyrka för bibelstudier och bön. 

Jag är öppen med min konvertering, om andra muslimer frågar mig så berättar jag att jag har konverterat. Och om de frågar mig varför så svarar jag att det var det som kändes rätt för mig i hjärtat och jag inte längre kände någon tillhörighet till Islam. Jag bjuder gärna in muslimer i kyrkan för att visa dem min tro, för att se hur de känner sig i kyrkan, eftersom de kanske inte vet vad den innebär. 

Att vara kristen i mitt hemland kommer vara extremt svårt. Man har inte samma tillgång till eller rättigheter där som kristen som man har i Sverige. 

Till exempelskulle jag inte kunna ta nattvarden som är en mycket viktig del i kristendomen. I Afghanistan finns heller inga tillgångar till någon kristen församling, vilket gör det svårt, nästan omöjligt att kunna utöva kristendomen där. 

Jag kommer aldrig glömma lättnaden – Y från Afghanistan
Märkt på:                                                            

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder kakor. Genom att fortsätta accepterar du användandet av kakor.   Lär dig mer